För några dagar sedan har aftonbladet avslöjat att det finns nämndemän som trots att de är dömda sitter kvar och dömmer andra.

Detta är bara ytterligare en fråga kring hur det svenska rättsväsendets struktur bör se ut. Och det är nästan en av de mindre frågorna.

6.3% av svenska befolkningen är registrerade i brottsregistret. Det vore märkligt om man med inställningen att man skall anses ha sonat sitt straff inte längre får jobba på en arbetsplats som skall se till att människor behandlas korrekt.
Visst, personer som jobbar inom rättsväsendet skall föregå med gott exempel. Det borde även deras arbetsplats i sig själv.

Ett större problem än detta är faktiskt hur nämndemännen tillsätts. I Sverige, som i de flesta demokratier, får inte politiska rättegångar ske. Men i Sverige så har detta till och med satts i system. För att bli nämndeman i Sverige så måste man bli vald av ett politiskt parti.

Detta leder till uppenbara problem. Ta exemplet när en invandrare är misstänkt för ett brott och det skulle kunna sitta flertalet nämndemän från Sverigedemokraterna. Hur mycket förtroende har allmänheten för en fällande dom i det fallet? Även om personen i fråga är det obehagligt att tänka på att politiken kanske var det som ledde till fällande dom. Att förlita sig på en ed som säger att man inte får döma av politiska skäl är att ha en öppen dörr för korruption.

I mitt eget rättsfall har vi stött på liknande problem. Vi hade nämndemän som varit musiker, skivbolagsdirektörer och medlemmar i föreningar som jobbar mot den politiska åsikt som vi åtalade har, oftast med personliga och ekonomiska intressen. En nämndeman som var tilltänkt jobbade på en konkurrerande tjänst. En hade varit ordförande för en organisation som företrädde upphovsrättigheter och kunde inte förstå varför han var olämplig att döma i fallet – han hade ju sådan expertis. I dessa fall var det jag själv som undersökt nämndemännens bakgrund och bett rätten om att entliga dem. Jag ville dessutom entlediga fler med liknande bakgrund men det gick inte domaren med på. Han var själv medlem i en av föreningarna som aktivt jobbar för hårdare straff för brottet jag var misstänkt för.

Oavsett om man anser att vi som blev dömda är skyldiga eller ej så kan man ifrågasätta anledningen till att vi blev dömda. Detta är otroligt skadligt för förtroendet för rättsväsendet. Att förlita sig så blint som vi gör på att folk gör moraliskt korrekta bedömningar och inte blandar in sina privata åsikter och egna ekonomiska intressen är direkt oansvarigt. I dagens system så är det många faktorer som gör att man kan ifrågasätta i stort sett varje dom.

Det finns många system för hur man har en rättegång, exempelvis med en jury. Sverige har valt ett av de sämsta. Vi bör inte prata om problem som uppstår i systemet utan snarare prata om hur vi ska bygga om systemet så problem inte uppstår.

För några veckor sedan anordnade Sida ett arrangemang i Stockholm om hur internet kan främja demokratiska rättigheter i världen. Under det gångna året har Sverige ofta hyllats,  och inte minst hyllat sig själv, gällande hur viktiga insatser som kommit härifrån för den senare tidens revolutioner.

Svenska nätaktivister har varit mycket aktiva i dessa frågor. T.ex. så byggdes det nätverk 2009 för att komma runt censuren i Iran så världen både kunde ta emot och skicka in information som är nödvändig för demokratiska möjligheter. Dessa nätverk används även i Tunisien, Egypten, Lybien, Syrien och så vidare.

Sida anser teknologi så viktig för främjande av demokrati att man numera ger biståndspengar för det.

När land efter land faller i nordafrika och demokrati införs så är Sverige och andra EU-länder där för att se till att saker skall gå rätt till. Det jobbas stenhårt mot korruption inom rättsväsende som domstol och polis. Övervakning och förtryck av medborgare byts ut mot frihet och yttrandefrihet. Nobels fredspris delades i år ut till några kvinnor som jobbat för dessa saker under många år. Flertalet av de andra nominerade var andra aktivister och aktivistgrupper som använt tekniken.

Man får känslan av att internet skapar demokrati och att Sverige står och kämpar för det.

Men, sverige är världens åttonde största vapenproducent (näst största räknat per capita) och har sålt vapen till flera av de länder som är i konflikt. Precis som under balkankriget då det såldes vapen till flera av länderna i konflikt samtidigt som Carl Bildt skulle medla fred. Och det är inte ens därför han antagligen kommer åtalas för folkrättsbrott.

Den nya tidens krig förs mer och mer digitalt. Där är sverige än ännu större “vapenproducent” genom att vi har gigantiska kommunikationsföretag som Ericsson och Telia m.fl. Dessa företag har inte speciellt strikta exportförbud och har uppenbarligen inte speciellt hårda etiska riktlinjer.
Svensk teknik används idag för att censurera kineser när de försöker komma åt internet och det är svensk teknik som används för att övervaka människor i Lybien.

I sverige jobbas det inte heller speciellt hårt mot korruption. Svenska staten ser det som positivt att företag har fått anställa poliser under tiden de utreder ärenden åt samma företag. Det ses som naturligt att politiker dömer i rättegångar. Sverige diskuterar inte om de ska övervaka medborgarna utan när det ska börja och under hur lång tid datan skall lagras. Man inför lagar som ger företag mer befogenheter än polisen där man skippar normala rättsprocesser om personlig integritet.

Om Kadaffi hade velat införa ett DNA-register över alla medborgare hade Sverige och EU varit ytterst kritiska. Fast i Sverige diskuteras det om biobanken PKU, där DNA finns för i stort sett alla födda i Sverige sedan 1975, skall bli tillgängliga för polisen. Det finns även förslag om att göra det obligatoriskt att vara med i biobanken och att införa ett förbud mot att gå ur det. Kortsiktigheten är slående. I en dystopisk framtid kanske Sverigedemokraterna har majoritet nog att kräva att kasta ut med icke-svenskt DNA. Vi låter dem redan idag sitta och döma i rättegångar där invandare är misstänkta.

Och för att gå tillbaka till början – hur kommer det sig att svenskar är så bra på att kringgå censur? För att man har behövt göra det själv i Sverige. Tekniken som används i revolutionerna är samma teknik som används för att kunna kringgå de nya lagarna som införts och införs – IPRED, FRA-lagen, Datalagringsdirektivet, ACTA, IPRED2, för att nämna några få ur en allt snabbare växande lista. Precis som svenskar blev bra på digital kommunikation genom behov (långa avstånd och kyla!) blir svenskar bra på att kringgå censur.